Animax spårämnesbolusar

Sänkdalen 

Sänkdalen är en ekologisk mjölkgård med 120 kor. Gården ligger i ett selenfattigt område, som större delen av Sverige är. Korna utfodras endast med hemodlat foder och får inte i sig tillräckligt med selen genom det. Toini som arbetar på gården upplevde stora problem med kalvningsförlamningar och korna sprutades med selen innan kalvning för att undvika det.

Nu får korna bolusar vid sinläggning och kalvningsförlamningarna har minskat avsevärt sen de började med det. Nu kan de vara säkra på att korna är spårämnesförsörjda och får den dos av selen som de behöver varje dag, speciellt den viktiga perioden innan kalvning. De har även lagt märke till att om de missar att ge bolusar till några kor får dessa individer kalvningsförlamningar i större utsträckning än de som fått bolusar.

Förutom den stora minskningen av kalvningsförlamningar upplever djurskötarna även att kalvarna blir piggare och friskare när korna har fått bolusar. Det beror på att kalvarna föds med fyllda spårämneslager i kroppen som de fått från kon under fosterperioden. 

Isakgården

Anki och Magnus har en gård med 140 mjölkkor i närheten av Luleå. Korna utfodras med ett fullfoder och i det blandas vitaminer och minaralfoder. De hade stora problem med att korna hade efterbörden kvar efter kalvning vilket gjorde dem mycket sjuka och de fick avliva flera kor på grund av det. Brist på jod kan vara en orsak till de stora problemen.

Sen de började med bolusarna i september 2013 tycker de att problemen har försvunnit helt och hållet. Då de inte har haft en enda kvarbliven efterbörd sen dess. Anki säger att det är värt pengarna de har lagt ut för bolusarna många gånger om då veterinärkostnaderna har minskar avsevärt för dem. Även kalvarna är pigga och krya.

De tycker även att korna kommer fortare i brunst efter kalvning, visar tydligare brunster och fortare blir dräktiga. På fertiliteten och hälsan har bolusarna gjort underverk på deras kor och kvigor. Brist på spårämnen så som jod, selen, kobolt och koppar leder ofta till sämre fertilitet, sämre immunförsvar och lägre tillväxt. Detta leder i sin tur till lägre produktion. 

Simunde

Reine åkerbäck driver gården Simunde i Klintehamn på Gotland. Där har han är fårbesättning på 400 tackor. Han har använt bolusarna i ungefär ett år och ger dem till alla individer en månad innan lamning.

Läggs bolusarna i innan lamning är det positivt för såväl tackan som lammet. Då är tackan spårämnesförsörjd under den mest krävande delen av dräktigheten och under digivningsperioden. Lammen får en bra start i livet då de föds med goda spårämneslager i kroppen samt att de fortsätter att bli försörjda genom modersmjölken fram till avvänjning. Det leder till färre dödfödda/svagfödda lamm, en bättre tillväxt hos lammen, ett bättre foderutnyttjande och en minskad risk för juverinflammation och livmoderinflammation hos tackan.

Den främsta anledningen till att Reine ville börja med bolusarna var för att komma ifrån att behöva ge fåren mineralfoder och ställa ut slickstenar. Nu kan han vara säker på att alla tackor får i sig de spårämnen de så väl behöver. Han är nöjd med bolusarna och kommer att fortsätta med dem även under kommande lamningar.

Utdrag ur en artikel i ”Norsk Landbruk 06/14”

Mari och Pål Holten tog över en mjölkgård i Norge 2008. Redan året efter fick de stora problem med att kalvar föddes svaga och många dog. De refererar till år 2009 som ”katastrofåret” då bara 5 av 31 födda kalvar var helt friska och 10 av dem dog. Kalvarna var mycket svaga, de orkade knappt stå upp, de orkade inte dricka mjölk själva och fick sondmatas, de hade en slapp tunga som bara hängde ur munnen och en del hade diarré. Kalvarna till förstakalvare var de som var allra svagast och avled efter 4-5 dagar. Flera av korna hade problem med kvarblivna efterbörder och höga celltall i mjölken.  

Mari är själv veterinär men hade svårt att diagnostisera kalvarna då symptomen var diffusa, men blodprover visade tillslut på selenbrist. Precis som i Sverige är det generellt låga selenhalter i jorden i Norge och utfodras djuren med mycket grovfoder kan de få selenbrist. Korna hade hela tiden tillgång till en mineralslicksten men de har ofta svårt att slicka i sig tillräckliga mängder. Det är inte säkert att kor med selenbrist visar några symptom, men kalvarna kan få de problem som Mari och Påls kalvar fick. Ungdjur kan få symptom att de är trötta och ligger ner mycket, de får krum rygg, sämre muskeltillväxt, skälvningar, kramper, luftvägs- och tarminfektioner, hjärtproblem och ibland plötslig död. Eftersom selenbrist även försämrar immunförsvaret kan brist leda till att andra sjukdomar bryter ut värre än vanligt, kvarbliven efterbörd, mastit och sämre fruktsamhet.

För att komma tillrätta med problemet började de ge korna spårämnesbolusar innehållande selen, koppar, jod och kobolt ca. 3 månader före kalvning och efter det har problemen helt försvunnit. I egenskap av att vara veterinär rekommenderar hon nu dessa bolusar till andra mjölkproducenter i området. Hon kan inte svara på varför selenbristen fått så stor inverkan just i detta område, men hon är glad över att ha hittat en lösning på problemet. 

Läs hela artikeln Här!